Gisela van der Ster

leg. dietist och Doktor i Medicinsk Vetenskap.

Har dietistmottagning i Uppsala och Stockholm för personer med ätstörningar och är gästlektor på Högskolan i Gävle. Disputerade 1995 med avhandlingen "Nutritional Assessment in Anorexia Nervosa and Bulimia Nervosa".

Författare till "Ät allt! – hellre nästan rätt än exakt fel" (med Anna-Karin E Lindskog, Alfabeta Bokförlag, 2000), och "Mål i mun - om idrott och ätstörningar" (med Isabella von Hofsten, Atlet & Diet, 2014).

Hej Gisela, hur kom det sig att du började intressera dig för ätstörningar?

Jag har länge haft en övertygelse om att det vi äter – eller inte äter –påverkar oss väldigt mycket, både i kropp och själ, och mitt arbete med ätstörningar har visat att det faktiskt är så. Tvärtemot vad många tror, så är varken symtom eller tankar särskilt originella vad gäller ätstörningar, något som faktiskt kan vara frustrerande för vissa.

De flesta blir väldigt förvånade över att andra tänker, agerar och reagerar likadant som dem själva. Som behandlare ikläder man sig en ganska förhatlig roll i och med att man ju arbetar med att ta bort det som patienten uppfattar som unikt, speciellt, men som alltså många gånger handlar om symtom på olika brister. Men i och med att kroppen och knoppen är förhållandevis förutsägbara, så går det också att ge någon form av facit, garantier, och det är ju det som har bidragit till att jag har kunnat skriva "Mattillåtet".

Kan man verkligen bli helt fri från en ätstörning, eller är det något som man har med sig hela livet?

Javisst kan man bli helt fri från sin ätstörning, annars skulle åtminstone inte jag arbeta med något som är så oerhört givande. Som dietist är ju diagnosen ’ätstörning’ faktiskt den enda diagnos jag kan hjälpa människor att lämna bakom sig. Men det är viktigt att komma ihåg att man behöver lägga många pusselbitar innan man kan säga att man är helt frisk.